För tillfället har jag skittråkigt. Jag väntar på att farmors present som jag hållt på med halva dagen ska bli klar (limmet ska torka) så att jag kan fota den samtidigt som jag är alldeles för trött för att orka göra just någonting. Jag är törstig men jag orkar inte gå och göra iordning dricka och jag borde plocka in mina kläder i garderoben men jag orkar inte det heller. Jag vill skriva ett brev eller ett mail (eller vad man nu kan skriva) till skolverket, någon högt uppsat människa eller självaste overlord Reinfeldt och tala om för dem/han/hon att dem/han/hon är helt jävla dum i huvudet. Men jag vill inte bara säga det, jag vill säga VARFÖR jag tycker att dem/han/hon är dum i huvudet också, annars är det ju inte så mycket mening med att säga något sådant och det har dessutom ingen effekt.

Men grejen är den att jag inte vet vart jag ska vända mig för att ge någon en rejäl känga, jag vet inte ens vem det är som är sådär riktigt jävla rubbad och än mindre vet jag hur jag ska få tag på fanskapet. Nog för att jag tycker att Reinfeldt inte är riktigt riktig och gott och väl skulle behöva en rejäl känga och i och med att han är overlord så borde han kunna lösa mina problem liksom (för dom har med politik att göra). Men jag vill trycka där det riktigt svider, komma åt kärnan till problemet och inte gå några långa och krångliga omvägar som bara kommer att resultera i att inget händer i slutänden ändå.

Men hur skriver man ett brev/mail/whatever till en politiker eller högt uppsat människa så att man kan vara säker på att de läser det man skrivit egentligen? Och vem ska jag vänta mig till? För innan jag vet det så är det mycker svårt att göra någonting. Men egentligen känns det så jävla meningslöst att försöka, för det är ju ändå ingen som bryr sig om vad jag tycker eller vad jag har för åsikter. Jag är inte 18 och då räknas jag liksom inte. Jag tror att det är därför många ungdomar inte engagerar sig i politik, de känner att ingen lyssnar på dem och de vet dessutom inte hur de ska göra. Man får ingen hjälp eller information om det, bara höra från alla håll att "du kan göra skillnad" och "din åsik betyder mycket". Jaha, och sen då? Hur uttrycker jag denna åsikt, och till vem? Hur ser jag till att min åsikt uppmärksammas? Det får man aldrig veta, bara att den liksom betyder, men för vem? Och hur? Detta gör att det blir så mycket enklare att bara gå tillbaka till sitt dataspel och klaga på samhället istället för att försöka göra något för man känner sig så otroligt obetydlig och maktlös.

Dessutom, när man frågar någon vuxen så vet inte de heller riktigt hur man gör. Det enda sätt de vet är att rösta, möjligen demonstrera. Men jag vill ju nå fram, jag vill komma in till kärnan, jag vill ha förändring. Inte bara en jävla massa ignoranta suckar! Jag vill kunna uttrycka vad jag tycker och tänker och jag vill att folk ska lyssna på vad jag har att säga!

Over and Out
//Alex