En sak jag tänkt på, man är jävligt tuff bakom en skärm. När man sitter och skriver så kan man häva ur sig vad fan som hellst, man vågar liksom för man behöver inte stå för det på samma sätt. När man skriver så kan man kalla folk vad som hellst, man kan slänga hur mycket skit som hellst på folk utan att behöva möta dem. Men sen, sen när man står där face 2 face med människan man skrivit elakheter om/till så är man minsan inte lika tuff. Då måste man plötsligt möta personen och få se deras reaktion, samt att man måste stå och ta emot deras motattack. Nä, det vill man ju gärna undvika så man säger ingenting, men skriva det kan man då minsan göra.

En annan sak som gör folk ännu större i käften är anonymitet. När man kan skydda (eller tror att man kan skydda) sin identitet och den man skriver till/om aldrig kommer att få reda på vem som skriver. Då kan man minsan bre på hur mycket elakheter som hellst men sen när man träffar personen i verkligeheter så är man tydligen "bästa kompisar" och man kan minsan inte slänga någon skit då inte, nejnej.

Alla fungerar så, det finns inga undantag. Jag är inte heller något undantag. MEN, jag försöker åtminståne att tänka mig in i om jag skulle kunna säga detta till den jag skriver om. Skulle jag kunna det, ja men då är det väll okej att skriva, då kan jag ju säga samma sak face 2 face och faktiskt stå för det jag tycker. Men kan man inte det så ska man fan inte skriva ut det heller för då kan man ju inte stå för sin åsikt och vad har man då vunnit på det? Jo, ingenting, inte ett skit.

Så nästa gång ni tänker skriva något taskigt/elakt/kränkande om någon, tänk efter! Sänk er inte till samma låga nivå som alla fega och ryggradslösa internetmobbare.

//Alex