Lite nattlig poesi
Ibland ser jag dig mer som en bror än som en vän, du har funnits där för att lyssna på mig, du har erbjudit ditt stöd och du kramar mig varenda gång vi ses. Ibland önskar jag att jag kunde få träffa på dig, bara för att få en kram, för jag vet att du kommer att ge mig en kram, att jag kan krama om dig hur länge jag vill och du kommer inte att stöta bort mig. Det finns mycket jag har velat berätta för dig, när jag vill prata ut så är det dig jag vill vända mig till, men jag vet inte hur du känner, jag vet inte hur du tänker, jag vet inte hur mycket du är berädd att lyssna på mig eller hur du reagerar om jag mår dåligt.. kommer du att stöta bort mig eller krama om mig? Kommer du att lyssna och försöka förstå eller kommer du bara tycka att jag är en dryg liten skitunge? Jag önskar att jag vågade berätta för dig, att jag kunnde säga till dig hur mycket du betyder. Helt ärligt, oavsett hur arg jag har varit på dig, så är det du som lyckats hålla mig uppe och du som lyckats hålla mig lyckliast, du har vunnit min respekt och ganska stor del av min tillit och i mina ögon är du guld värd. Om jag bara visste hur du skulle reagera på om jag ville prata med dig, om jag bara visste hur man inleder ett sådant samtal, då skulle du nog vara den jag vände mig till när ingenting funkar, när allt bara är skit, om du är berädd att ställa upp.
//Alex
Kommentarsfältet. =D
Postat av: Ellioten<3
Du kan vända dig till mig meh! D:
Trackback
