...och snart slår det väll in dörren.

Ahum.. ja.. Det känns ju sådär lagom depprimerande när gatlyktorna är tända när man kommer hem från skolan på eftermiddagarna och när man varit ut med hunden så har det redan börjat skymma och innom en halvtimme är det bäcksvart ute. Liksom jahopp, och där försvan dom möjligheterna att göra något idag då.. All inspiration och lust att göra någonting rinner liksom av en och man blir bara le och trött.
Och som att det inte vore nog med det, när man på morgonen ska försöka ta sig ur den där varma, mjuka, extremt komfortabla sängen så är det helt kolsvart både i och utanför rummet så det finns inget ljus som skvallrar om att det är morgon utan det skulle lika hjärna kunna vara mitt i natten. Man ska väll bara vara glad att det fortfarande är ljust när man går till skolan. Och det bästa? Dom där timmarna som det faktiskt är ljust kommer sakta men säkert att krympa ett tag till. Och nu ställer vi alla oss upp och jublar lite tycker jag. Wopedi-fucking-doo!

//Alex