Christmas light
Foto: © Alexandra Fogelberg

När jag läser igenom lite gammla inlägg (det föregående exempelvis) så kan jag inte undgå att lägga märke till hur fruktansvärt dålig jag är på att stava. Dysleksi? Inte vad jag vet, men ibland funderar jag. Jag är nämligen en expert på att byta ut o emot å, e emot ä, i emot y och allt sådant, samt att vända på p, q, b och d åt fel håll. Sen att hålla reda på när det ska vara en eller två konsonanter efter en vokal är ju helt hopplöst.
Men det är inte bara skrivandet som är jobbigt, även att läsa. Jag hatar långa och sammanhängande texter i synnerhet om det är ett litet teckensnitt (läroböcker exempelvis) för det blir alltid så att jag läser samma rad flera gånger eller hoppar över en massa rader. Jobbigt? - ja.

I övrigt så vet jag inte om jag ska vara glad eller ledsen, om jag ska le eller gråta. jag känner mig så maktlös, handfallen. Det känns som att jag står utanför allt som händer och bara ser på, helt oförmögen att göra något. Fullkomligt okapabel till att fånga de som faller, eller ens röra på mig. Jag kan bara se på medan saker sker, medan allt faller samman.

Over and Out
//Alex